Mitt första hångel

Kommer du ihåg din första kyss, eller första gången du hånglade?

När jag skulle hångla för första gången var jag väl förberedd! Min mamma och pappa hade generat visat mig hur man skulle göra.

Det hela hade börjat med att jag vänt mig till mamma.  Jag ville nog både ställa frågor men mest bara  prata om det hela.Hon i sin tur tog upp ämnet på nytt när vi alla 3 satt hemma i soffan en fredagskväll och kollade på film.  Mamma och pappa som tyckte detta var jätte roligt kom på den goa iden att de praktiskt skulle visa mig hur man hånglar.


Det var nog bland det värsta jag varit med om som liten. Så pinsamt och generad hade jag aldrig tidigare känt mig tidigare. Jag var inte den som skämdes över mina föräldrar men det där tog priset. Med ansiktet gömt mellan händerna sprang  jag in på mitt rum och bad dom sluta – Äckla sig!!!”
Jag har vart med om värre saker, tex gått in på mina föräldrar när dom har haft sex. Ingen av dom märkte att jag kom in för lika fort var jag uppe på mitt rum.  Sånt förtränger man rätt fort och kan skratta åt idag.


Mitt första hångel var med Glenn i 6:an. Glenn gick i min parallellklass och var ett huvud kortare än mig. Vi var några kompisar som kollade på film. När filmen var slut gick alla in till hon som vi var hemma hos sovrum för att få vara lite i fred. Hon dela rum med hennes syster så det fanns 2 sängar och en soffa. Vi busade och tumlade runt i sängarna med släckta lampor.  Jag och Glenn hamnade i en av sängarna själva och smög under täcket.

Jag minns hur Glenn böjer sig fram och kysser mig.. Jag tittar upp i taket och försöker hänga med tempot. I mitt huvud snurrade tankarna: Glöm inte att röra på tungan! Hjälp jag kommer och kvävas.. Jag skulle göra vad som helt för att ha detta på film. Stel som en pinne låg jag och snurrade tungan som en propeller.

Efter år av träning vågar jag kalla mig rutinerad hångleska! Men tuvärr hånglar man inte lika mycket idag som man gjorde förut. Jag saknar  känslan av att bara hångla.

I går myste jag och min Basist framför en film. Känslan var helt plötslig bekant och jag kände samma pirr som den gången undertäcket med Glenn.

Vi måste hångla mera! Det är hett, mysigt, spännande och upphetsande!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0